Världshistorikerkongresser

Svenska Historiska Föreningen är medlem i Den internationella historievetenskapliga kommittén (Comité international des sciences historiques, International Committee of Historical Sciences) och representerar därigenom det svenska historikersamfundet internationellt. Kommitténs viktigaste verksamhet är organiserandet av de återkommande världshistorikerkongresserna, som normalt hålls vart femte år. Nästa Världshistorikerkongress är planerad att hållas i Poznán, Polen, den 21-27 augusti 2022. För mer information, se kongressens hemsida.

Världshistorikerkongressen i Stockholm 1960

Den elfte världshistorikerkongressen hölls i Stockholm den 21-28 augusti 1960 och är fortfarande den enda som har hållits i Sverige. Kongressen präglades till stor del av de ideologiska motsättningarna mellan öst- och västblocken och den ökande internationella spänningen i samtiden. Mot den bakgrunden kom marxismens för- och nackdelar att diskuteras flitigt i olika sammanhang under kongressen, liksom den mer övergripande frågan om strukturell historieskrivning var att föredra framför mer traditionella, narrativa former av historieskrivning med rötter i historismen.

Lite över 2000 personer (inklusive medföljande partners) deltog i kongressen, vilket var ungefär lika många som vid kongressen i Rom fem år tidigare. Merparten av delegaterna var män, men det fanns även några kvinnor bland dem, däribland docent Birgitta Odén från Lunds universitet. De flesta delar av världen var representerade – från Cypern och Marocko till Indonesien och Mongoliet, men inga historiker från Folkrepubliken Kina eller Afrika söder om Sahara deltog. De flesta delegaterna kom från Europa och Nordamerika, vilket återspeglades i de språk på vilka sessionerna avhölls. Engelska, franska och tyska var betydligt vanligare än spanska, italienska eller ryska.

Kongressens huvudorganisatör var Torvald T:son Höjer, professor i historia vid Stockholms högskola. Han assisterades av bland andra Sir Charles Webster, tidigare president för British Academy, och Hans Kohn från City College, New York. Organisatörerna gjorde sitt bästa för att undvika ideologiska attacker, vilket dock inte lyckades full ut. Ett flertal av delegaterna beklagade i efterhand den spända atmosfären och de ovetenskapliga grälen under kongressen.

En av dem var Sten Carlsson, professor i historia vid Uppsala universitet. I en lång kongressrapport publicerad i Svenska Dagbladet den 3 september 1960 beskrev han hur Peter Laslett, Werner Conze, Halvdan Koht och Hans Rothfels hade försökt att sätta de historiematerialistiska tolkningarna i perspektiv men hade mötts av skarp kritik av ortodoxa marxistiska historiker från Östeuropa.

Trots de ideologiska motsättningarna – och till skillnad från den föregående kongressen 1955 – menade Carlsson att flera historiker från kommunistiska länder höll sofistikerade presentationer och han lyfte särskilt fram Władysław Czapliński från Polen och A. L. Sidorov från Sovjetunionen. Även om de ideologiska konflikterna hämmade de intellektuella samtalen så menade Carlsson – som själv knappast var kommunist – att det fanns skäl för optimism beträffande den historiografiska utvecklingen i Östeuropa.

Johan Östling

Kongr1960

Invigningen av Världshistorikerkongressen i Stockholm 1960

Svenska Historiska Föreningen
Universitetsvägen 10 A:918
106 91 Stockholm

 

Webbredaktör: Stefan Amirell

Kansli: Nils Fabiansson

 

Webbredaktör: Stefan Amirell

Kansli: Nils Fabiansson