Svenska Historiska Föreningens blogg
- Kontaktinformation
För några veckor sedan gick SVT:s serie Historien om Sverige i mål. Under tio avsnitt har Sveriges historia skildrats, från istiden till våra dagar. Programmen har efterföljts av ett Historiskt eftersnack där såväl historiker som icke-historiker fått komma till tals och ge perspektiv på historien. Enligt programledaren Cecilia Düringer har drivkraften för eftersnacken varit att kombinera ett historievetenskapligt innehåll med ett mer lättsamt och humoristiskt tilltal.
- Kontaktinformation
I avhandlingen Traditionella nyheter analyserar Martina Böök en småländsk socken mellan 1750 och 1850 utifrån kläder, ekonomi och politik. Socknen har sedan tidigare definierats som ålderdomlig där kulturen stått stilla. Genom nya infallsvinklar på den folkliga kulturen kan Böök omkasta flera tidigare resultat. Ett av hennes resultat är att ålderdomliga områden i själva verket kan vara moderna.
- Kontaktinformation
I avhandlingen I skuggan av Karl August genomför Lars Hultman en förnyad undersökning av fersenska upploppet i syfte att presentera nya perspektiv på denna, åtminstone i en svensk kontext, unika händelse. Tidigare forskning har oftast betraktat upploppet 1810 som ett mer eller mindre isolerat fenomen och har därmed underlåtit att undersöka såväl djupare orsakssammanhang som långsiktiga konsekvenser. Med hjälp att ett omfattande källmaterial – däribland polisrapporter, offentligt tryck och dagböcker – har Hultman analyserat tillståndet i Sverige från och med mars 1809 till och med januari 1811.
- Kontaktinformation
Sedan 2009 har avdelningen för Historia och Klassiska studier vid Aarhus universitet förmedlat Danmarks historia på hemsidan danmarkshistorien.dk. Anne Sørensen, redaktör för danmarkshistorien, berättar mer om det ambitiösa projektet.
- Kontaktinformation
Victoria Van Orden Martínez’s thesis, Afterlives: Jewish and Non-Jewish Polish Survivors in Sweden Documenting Nazi Atrocities, 1945-1946, examines how Polish survivors who came to Sweden in 1945 as refugees were engaged in transnational social and political processes, including documenting Nazi persecution and contributing to postwar humanitarian, human rights, and justice efforts.