Dokhist: Bibliografisk databas över svenska doktorsavhandlingar i historia
Dokhist är en sökbar databas över de godkända doktorsavhandlingar i ämnet historia som sedan 1890 (tidpunkten för etablerandet av forskarutbildningen i ämnet) har lagts fram vid svenska lärosäten. Databasen har upprättats av Stefan Eklöf Amirell, ursprungligen med stöd av Riksbankens jubileumsfond i anslutning till projektet Bibliografi över svenska avhandlingar i historia 1976–2005 (2006-07).
Värd för databasen är sedan 2020 Svenska Historiska Föreningen, som också ansvarar för att databasen uppdateras årligen med uppgifter om avhandlingar framlagda året innan.
Databasens innehåll
I databasen har avhandlingar från de historiska institutionerna eller enheterna vid Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Linnéuniversitetet (tidigare Växjö universitet) Lunds universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet tagits med. Vidare har ett urval av avhandlingarna från Institutionen för tema vid Linköpings universitet inkluderats. Valet att ta med Linköpingsavhandlingarna har inte varit självklart då avhandlingarna formellt sett inte läggs fram inom historieämnet. Eftersom Linköping emellertid utgör en av de mest betydande historievetenskapliga forskningsmiljöerna i Sverige skulle det varit missvisande för helheten att inte ta med de historiskt inriktade avhandlingarna därifrån.
För perioden 1976–2005 grundar sig uppgifterna i databasen på Svenska doktorsavhandlingar i historia 1976-2005: En bibliografi sammanställd och kommenterad av Stefan Eklöf Amirell (Stockholm: Kungl. biblioteket, 2007), som är öppet tillgänglig i fulltext och i vilken de statistiska uppgifterna om doktorsavhandlingarna fram till 2005 också analyseras i ett längre historiografiskt perspektiv. För åren före 1976 grundar sig uppgifterna på de sammanställningar som gjorts av Birgitta Pikwer och Peter Aronsson (för referenser och ytterligare information, se avsnittet "Anmärkningar till bibliografin" i Svenska doktorsavhandlingar i historia 1976-2005).
Från 2002 och framåt har uppgifterna i databasen sammanställts utifrån listor från de historiska institutionerna eller motsvarande samt de uppgifter om disputationer i historia som regelbundet har publicerats i Historisk tidskrift. Målsättningen är att samtliga doktorsavhandlingar i ämnet historia ska förtecknas i databasen. Om uppgifter saknas eller är felaktiga, vänligen kontakta föreningens Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..
Sedan Svenska Historiska Föreningen tog över värdskapet för Dokhist uppdateras databasen årligen i början av varje kalenderår.
Metadata och klassificeringar
De använda kategorierna för språk, avhandlingstyp, epok, geografiskt rum, sakområde och särskilda perspektiv framgår av respektive fält i databasen. Klassificeringen har i de flesta fall gjorts utifrån avhandlingarnas titel.
Beträffande epok-, rums- och sakområdesavgränsningarna har det i tidigare historiografiska undersökningar (förutom de ovan nämnda studierna av Aronsson även Blom 1980) använda systemet i huvudsak följts.
Några smärre justeringar har emellertid gjorts. Beträffande epokindelningarna har den mer internationellt gångbara avgränsningen 1815 använts istället för 1809 och 1914 har använts istället för 1917. För statistiska syften har samtliga avhandlingar sorterats under den epok som de huvudsakligen behandlar även om en, eller, i något fall flera, epokgränser överskrids. Om lika många år på vardera sidan om en epokgräns behandlas har avhandlingen ifråga sorterats under den senare epoken. Även om detta förfarande kan förefalla missvisande i det enskilda fallet motiveras det av att den sammantagna statistiken blir mer rättvisande och lättare att tolka.
Ifråga om den rumsliga anknytningen har tre justeringar gjorts. Den första är att uppdelningen mellan ”Sverige allmänt” och ”Sverige lokalhistoria” har slagits samman till en kategori (”Sverige”) på grund av svårigheterna att bedöma om syftet med och fokus i en lokalhistoriskt inriktad avhandling i första hand ligger på det undersökta lokala planet eller på en mer generaliserande nationell nivå. Den andra förändringen är att den tidigare använda kategorin ”Sveriges förbindelser med andra länder” har ersatts med det bredare begreppet ”svenska gränsöverskridande studier.” Det senare inbegriper såväl Sveriges utrikesförbindelser (av politisk, ekonomisk och annan art) som svensk migration till och från utlandet, svenska bilder av skeenden och företeelser i omvärlden samt jämförande studier av svenska och utländska förhållanden. Den tredje förändringen är att kategorin ”internationella studier” har använts för att beteckna världsdelsöverskridande eller ej rumsligt avgränsade ämnen utan direkt beröring med Sverige.
Beträffande sakområdesindelningen har kategorin ”biografier” uteslutits och istället behandlats som ett särskilt perspektiv. Anledningen till denna justering är att de biografiskt inriktade studierna utan svårigheter kan sorteras in under något av de andra huvudsakliga sakområdena vilket ger en mer rättvisande bild av materialet som helhet. Samma sak gäller för kategorin militär- och krigshistoria som i tidigare sammanställningar figurerade både under sakområdet utrikespolitisk historia och förvaltningshistoria. Vidare har de av Peter Aronsson använda underkategorierna till socialhistoria, kvinno-, mans- och genushistoria, här betraktats som ett särskilt perspektiv (genusperspektiv) vilket möjliggör en mer rättvis sakområdesklassificering av flertalet avhandlingar som signalerar ett sådant perspektiv i titeln.
Uppgifter om antal sidor har huvudsakligen hämtats ur LIBRIS och avser numrerade (med arabiska siffror) sidor. För sammanläggningsavhandlingar har sidantalet för samtliga i avhandlingen ingående texter summerats.
Referens till Dokhist
Amirell, Stefan Eklöf, Dokhist: Bibliografisk databas över svenska doktorsavhandlingar i historia. Tillgänglig via Svenska Historiska Föreningens webbplats, www.svenskahistoriskaforeningens.se, [datum för sökning].