2025 års temanummer av Historisk tidskrift har temat Tro.
Vi sägs leva i en postsekulär tid i världens mest sekulära land. Existentiella frågor ligger förankrade i människors privatsfär. Samtidigt blir kontrasten mellan nedärvda sekulära vanor och en ökande mångfald av trosföreställningar i samhället alltmer påtaglig. Det aktuella tillståndet utmanar inte bara hävdvunna icke-konfessionella samhällsideal, utan också de teser om en enkelriktad teleologisk process av sekularisering som varit slitstarka i historieskrivningen sedan början på 1900-talet. När det gäller äldre tid har historieforskningen i stor utsträckning reducerat religionens betydelse för samhällsutvecklingen till en maktresurs och invånarna i det svenska riket till lydiga åhörare. Religionsutövningen i Sverige framstår i mycken forskning dessutom som i det närmaste helt opåverkad av människor, händelser och trosinriktningar i andra delar av världen.
Under senare år har emellertid inskott gjorts kring, å ena sidan, reformationens betydelse för känsloliv, materialitet och kunskap, och å andra sidan troendes och icke-troendes gemenskaper och offentligheter i 1800- och 1900-talets samhällen. Temanumret för 2025 söker sig bortom religion som nationell institution och konformitetsdanande maktmedel för att i stället belysa tro som försanthållanden om eller förhållningssätt till högre makter, tillvarons mysterier och (icke-)troende gemenskaper. Vi söker bryta upp sekulariseringsparadigmets teleologiska kronologi och utmana nationella ramverk.
Temanumret inbjuder till historiografisk metadiskussion om religion och tro och ämnar sätta temat i relief till dagens mångkulturella samhälle och bilden av dåtiden som religiöst enhetlig.
Vi söker bidrag som exempelvis diskuterar:
• förhållandet mellan tro och utveckling, förnuft, neutralitet, sanning, och (för-)modernitet
• förhållandet mellan tro och enskildhet, privatliv, offentlighet, samhälle och individualitet
• tro såsom levd religion, dess praktiker och materialitet
• religiös samexistens och konflikt
• religionens inverkan på föreställningar om kön, klass och etnicitet
• olika former av mysticism, esoterism, trancendens, helighet, icke-tro, nyandlighet och religiöst motstånd
• historiografiska perspektiv på tro och sekularism.
Förutom empiriska uppsatser välkomnas också översikter, debatt- och idéinlägg samt essäer.
Abstracts på svenska (max 300 ord) skickas till gästredaktörerna Johannes Ljungberg och Karin Sennefelt senast 26 april 2024.
Klicka här för att ladda ner Call for Papers som pdf.
Bilden på CfP är ”Candlemas Day” (ca 1901), målning av Marianne Stokes (1855–1927). Tate gallery.