Vilken roll spelade medier i jordbrukets moderniseringsprocess? Genom att studera press och litteratur ska ett nytt forskningsprojekt i agrarhistoria vid SLU utforska det tryckta ordets betydelse för att hantera förändringar av tillvaron på landsbygden i Sverige mellan 1920 och 1970. Utgångspunkten är bonderörelsens egen tryckkultur och utgivning genom Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag (LT). Detta bondeägda medieföretag gav ut alla slags böcker och tidningar för jordbrukets räkning, men sysslade även med folkbildning och filmproduktion.
Projektet fokuserar på två av LT:s tryckta medier som stimulerade skapandet av en ny bondeidentitet, som var i takt med sin moderniserande samtid. Genom rörelsepress och skönlitteratur gav LT röst åt folkhemmets moderna föreningsbönder. Å ena sidan studeras veckotidningen Jordbrukarnas Föreningsblad, som lästes mangrant i alla jordbrukarhem i landet. Å andra sidan undersöks LT:s skönlitterära utgivning av moderna bonderomaner som förde fram en av 1900-talets största litterära bästsäljare i Sverige – Sven Edvin Saljes roman På dessa skuldror från 1942.
LT:s utgivning från 1900-talets första hälft speglar och skildrar den kluvna tillvaron på den svenska landsbygden under perioden. Samtidigt som jordbruket rationaliserades och mekaniserades var gårdsnedläggningen och avfolkningen omfattande. I socialt och kulturellt hänseende betalade Sverige ett högt pris för att utveckla industrisamhällets lönsamma jordbruk. Allt detta skildrades och diskuterades i LT:s publikationer. Därför utgör LT:s omfattande katalog av tidningar och böcker viktiga källor till jordbruket och landsbygdens moderna historia, både för forskare och den intresserade allmänheten. Samtidigt vet vi väldigt lite om de drivkrafter, tankar och människor som stod bakom medieföretaget LT.
Genom att studera böndernas tryckkultur, så som den gestaltade sig i LT:s publikationer, kan det här projektet således vinna nya, värdefulla perspektiv på historien. Projektet gör det också möjligt att bättre förstå den samtid i vilken dagens jordbrukare förvaltar det mediala arvet från LT. De budskap som idag kanaliseras för att understryka jordbruket samhällsrelevans på baksidan av mjölkpaket och i sociala medier har historiska rötter. Dagens aktörer inom de gröna näringarna bygger vidare på mediestrategier som 1900-talets jordbrukskooperativa rörelse utvecklade för att nå sina mål. Då liksom nu minskade antalet jordbrukare, samtidigt som omvandlingstrycket på näringen var starkt. I en sådan situation gällde det att kontrollera budskapet om jordbruket och jordbrukarnas betydelse för samhällsutvecklingen men även att aktivt forma bilden av bonden. Under 1930-talets jordbrukskris svarade LT för det arbetet. Under 2020-talets klimatkris utförs det av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), en organisation med ursprung i jordbrukskooperationen.
Gustav Berry är FD i utbildningssociologi. Han disputerade 2023 vid Uppsala universitet på en avhandling om lanthushållsundervisningen och styrningen av den svenska landsbygden under 1900-talets första hälft. Från årsskiftet påbörjar han en postdoktortjänst i agrarhistoria vid SLU med forskningsprojektet ”Bonderörelsen och det tryckta ordet: Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag och den agrara omvandlingen i industrisamhället”.
De åsikter och ståndpunkter som uttrycks i blogginlägget är författarnas egna och inlägget ska inte uppfattas som ett ställningstagande från Svenska Historiska Föreningen.