Svenska Historiska Föreningens blogg
- Kontaktinformation
I en kommande artikel i Historisk tidskrift (nr. 2, 2024) presenterar Wojtek Jezierski och Sari Nauman resultaten av en intervjustudie där tre doktorer i historia ombands att reflektera över sina upplevelser av forskarutbildningen och valet att skriva en sammanläggningsavhandling. Här presenterar de några av slutsatserna och rekommendationerna.
- Kontaktinformation
Forskning om tidigmodern utbildning har tidigare betonat behov inom normativa skolordningskontexter eller relationen till en framväxande centralmakt. I avhandlingen Att skola en stormakt visar emellertid Pontus Folkesson hur expansionen av städernas skolor måste förstås som ett svar på lokalsamhällets och dess aktörers intressen.
- Kontaktinformation
För några veckor sedan gick SVT:s serie Historien om Sverige i mål. Under tio avsnitt har Sveriges historia skildrats, från istiden till våra dagar. Programmen har efterföljts av ett Historiskt eftersnack där såväl historiker som icke-historiker fått komma till tals och ge perspektiv på historien. Enligt programledaren Cecilia Düringer har drivkraften för eftersnacken varit att kombinera ett historievetenskapligt innehåll med ett mer lättsamt och humoristiskt tilltal.
- Kontaktinformation
I avhandlingen Traditionella nyheter analyserar Martina Böök en småländsk socken mellan 1750 och 1850 utifrån kläder, ekonomi och politik. Socknen har sedan tidigare definierats som ålderdomlig där kulturen stått stilla. Genom nya infallsvinklar på den folkliga kulturen kan Böök omkasta flera tidigare resultat. Ett av hennes resultat är att ålderdomliga områden i själva verket kan vara moderna.
- Kontaktinformation
I avhandlingen I skuggan av Karl August genomför Lars Hultman en förnyad undersökning av fersenska upploppet i syfte att presentera nya perspektiv på denna, åtminstone i en svensk kontext, unika händelse. Tidigare forskning har oftast betraktat upploppet 1810 som ett mer eller mindre isolerat fenomen och har därmed underlåtit att undersöka såväl djupare orsakssammanhang som långsiktiga konsekvenser. Med hjälp att ett omfattande källmaterial – däribland polisrapporter, offentligt tryck och dagböcker – har Hultman analyserat tillståndet i Sverige från och med mars 1809 till och med januari 1811.
- Det formidlende universitet på web: Nogle danske erfaringer fra danmarkshistorien.dk, Aarhus Universitet
- Afterlives: Jewish and Non-Jewish Polish Survivors in Sweden Documenting Nazi Atrocities, 1945-1946
- Vägval inom akademin: En historikers resa genom samhällsvetenskapliga utmaningar och möjligheter
- Samskapad historia och den tredje uppgiften