Svenska Historiska Föreningens blogg
- Uppgifter
Historiker tränas huvudsakligen i att skriva akademiskt, för en strikt akademisk publik. Det finns dock flera exempel där historiker också fungerat som folkbildare genom lyckosam populärvetenskaplig förmedling. Dick Harrison – professor i historia, men också programledare i tv, krönikör i Svenska Dagbladet och författare av populärhistoriska verk – menar att spänningen mellan det populärhistoriska och det akademiska skrivandet innebär en utmaning för historiker, men det är en utmaning som är berikande.
- Uppgifter
Hur levde svenska adels- och ämbetsmän på gränsen mellan medeltida tradition och stormaktstidens ingång? I avhandlingen De tjänstvilliga vännernas samhälle: Abraham Brahe och den svenska eliten 1590–1630 undersöker Johanna Thorelli den mänskliga sidan av statsbyggandet kring sekelskiftet 1600. Hon visar hur det privata och det offentliga smälte samman i en värld av personliga relationer, tjänster och gentjänster, och medfödda statushierarkier. Med utgångspunkt i greve Abraham Brahe och hans närmaste krets skisseras en bild av hur livet både inom och utanför den statliga organisationen fungerade.
- Uppgifter
I avhandlingen Att definiera ett hertigskap analyserar Alexander Isacsson relationerna mellan hertigar och kungar i Sverige under perioden 1556 till 1662. Isacsson anlägger ett kritiskt-dynastiskt perspektiv i syfte att belysa hertigarnas roll i tidigmoderna integrationsprocesser samt diskutera hur problemet med kungliga reserver gav form åt politikens kultur och dynastibildningsprocesser.
- Uppgifter
Det nionde Svenska historikermötet har nyss avslutats. Det hölls vid Umeå universitet och samlade trehundra deltagare fördelade på fler än tio parallella sessioner. Majoriteten av konferensbidragen var skrivna på svenska och många rörde svensk historia i bred bemärkelse. Magnus Lindmark, en av medlemmarna av arbetsgruppen bakom historikermötet, reflekterar kring vikten av svensk historia.
- Uppgifter
Gustav Berry har i sin nyutkomna avhandling studerat lanthushållsundervisningen på den svenska landsbygden under 1900-talets första hälft. Hur kom det sig att kvinnors kunskaper om att sköta ett hem på landet, vilka tidigare traderats över generationerna, blev föremål för en särskild slags undervisning vid denna tid? Svaret ligger inte i förändrade kunskapsbehov, utan i ett behov av att styra kvinnorna inom jordbruket då Sverige förändrades från ett agrart till ett industriellt präglat land.