Sedan 2008 pågår Gender and Work, ett kombinerat forsknings- och infrastrukturprojekt, vid Uppsala universitet. Dess övergripande syfte är att öka kunskapen om mäns och kvinnors arbete i äldre tid. Sedan dess start har ca 25 forskare varit involverade i projektets olika delar. Maria Ågren, som leder och forskar i projektet, förklarar varför det fortfarande, trots ett sedan länge stort forskningsintresse för frågor om arbete och könsarbetsdelning, finns frågor kvar att besvara.
Det känns särskilt roligt att få skriva på Svenska Historiska Föreningens blogg kort efter att det blivit känt att Claudia Goldin får ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2023. Claudia Goldins forskning handlar nämligen om att studera, mäta och förklara kvinnors arbete; själv har hon gjort det med avseende på USA. Det Uppsala-baserade forskningsprojektet Gender and Work (GaW) handlar också om arbete och könsarbetsdelning, men fokuserar på Sverige och andra områden i Europa. Vi studerar också ett längre tidsspann, perioden 1550 till 1880.
Varken Claudia Goldin eller GaW-projektet är ensamma om detta forskningsintresse. I själva verket är det många historiker och ekonomhistoriker som genom åren har intresserat sig för dessa frågor. Tänk till exempel på Historisk Tidskrifts kvinnohistoriska temanummer 1980:3, med inledning av Ann-Sofie Kälvemark och Ingrid Åberg. Mot bakgrund av det stora och långa intresset kan man undra om inte frågorna vid det här laget givits uttömmande svar?
Jag vill hävda att viktiga frågor kvarstår, frågor som i grund och botten handlar om jämförbarhet och om förändring över tid. Först jämförbarhet: om man ska kunna undersöka mäns och kvinnors arbete måste man ha jämförbara uppgifter. Man behöver inte gå särskilt långt tillbaka i tiden för att upptäcka att sådana uppgifter saknas. Det sena 1800-talets svenska folkräkningar ger till exempel yrkesbeteckningar för bara 20 procent av den vuxna kvinnliga befolkningen, en uppenbart orimlig siffra. Till och med männen bakom de tidiga folkräkningarna skrev att kvinnor som var gifta med bönder – en mycket stor andel av befolkningen – egentligen borde räknas som yrkesverksamma men att man av olika skäl inte fått med dem i statistiken.
Kvinnoarbetets osynlighet i källorna gör det alltså svårt att göra trovärdiga jämförelser. Ett annat jämförbarhetsproblem gäller vad man räknar som ”arbete”: ska man bara ta med avlönat arbete, eller även annat betalt arbete (till exempel försäljning av egentillverkade produkter), eller rentav allt arbete, inklusive det obetalda? Valet får stor betydelse för resultaten.
Innan man har rett ut jämförbarhetsproblemen blir det svårt att diskutera förändring. Man kan inte ta ställning till om utvecklingen var densamma i alla länder och kan inte bedöma om teoretiska modeller går att generalisera. Minskade gifta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden vid en viss tidpunkt för att sedan öka igen – vilket Goldin visat för USA – och i så fall när och varför? Nyligen har Jane Humphries, Sarah Horrell och Jacob Weisdorf visat att mäns lönenivåer i England var så pass höga under tidigt 1800-tal att det är möjligt att deras hustrur kunde dra ner på sitt avlönade arbete. Men England och, senare, USA var förhållandevis rika länder. Som Lena Sommestad påpekat, påverkas könsarbetsdelningen och välfärdsregimen av ett lands välståndsnivå.
I projektet Gender and Work är utgångspunkten att samla in historiska uppgifter som säger något om vad kvinnor och män faktiskt gjorde – inte vilken yrkesbeteckning de eventuellt hade (som snickare, barnmorska), inte om arbetet var betalt, och hur mycket man i så fall tjänade. Inriktningen på faktiskt arbete innebär att vi ur de historiska källorna samlar in verbfraser av typen ”bygga hus” och ”förlösa kvinna”, och sedan ordnar dessa observationer med hjälp av den specialbyggda databasen GaW (utvecklad av CEDAR vid Umeå universitet). Uppgifterna har alla samma form och ur källkritisk synpunkt samma status. De är därför hyfsat jämförbara. Vi har valt att kalla angreppssättet för ”den verb-inriktade metoden”. Inspirationen kommer från Sheilagh Ogilvies arbete A Bitter Living (2003).
Med hjälp av de data som vi samlat in kan vi visa en viktig förändring över tid. Under loppet av 1800-talet blev kön en faktor som alltmer kom att påverka människors arbetsmönster. Så var det inte tiden 1550 till 1799. Då var istället civilstånd/hushållsposition det som främst påverkade vad man arbetade med.
Projektet GaW är en tidig form av det som idag kallas digital humaniora. När man talar om digital humaniora så ägnas, menar jag, oproportionerligt stor uppmärksamhet åt själva teknologierna. Jag vill avrunda med att i stället betona hur viktigt det har varit och är med teamwork. I ett projekt av GaWs storlek, långa livslängd och många tvärvetenskapliga partners är teknologi ingenting om man inte kan samarbeta. Jag är stolt över att vi kan det.
Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet och projektledare för Gender and Work.
Ågren är sedan 2008 ledare för Gender and Work. I sin forskning har hon ägnat sig åt frågor om krediter, jordägande, gift kvinnas rätt till separat egendom, tullväsendet samt genus och arbete. Mer information om Gender and Work hittar du på projektets hemsida. Observera att från och med april 2024 kommer hemsidan att ha en ny adress.
---
De åsikter och ståndpunkter som uttrycks i blogginlägget är författarnas egna och inlägget ska inte uppfattas som ett ställningstagande från Svenska Historiska Föreningen.