Det nionde Svenska historikermötet går av stapeln om mindre än en vecka, den 14:e juni. Över 300 historiker kommer då att mötas vid Umeå universitet, och välkomnas av vice rektor Dieter Müller och professor Åsa Karlsson Sjögren i Aula Nordica. Under de nästföljande dagarna hålls 82 sessioner och paneler, där dagsaktuell forskning presenteras som ger en överblick över historiefältet i Sverige år 2023.
Ett antal teman framträder i programmet. Ämnen som rasbiologi, nationalism och politik under mellankrigstiden och det andra världskriget har stark aktualitet idag när det förs ett blodigt invasionskrig i Europa. Utbildningshistoria har en stark ställning i programmet. Historiebruk framträder också som ett viktigt återkommande tema.
Som Samuel Edquist tidigare nämnt på SHF-bloggen kommer mötet att inledas med en panel som diskuterar relationen mellan den historievetenskapliga professionen och aktivism.
En annan sak som kommer att diskuteras är den roll svenska och nordiska historievetenskapliga tidskrifter spelar för det svenska historiska fältet. Detta togs upp med ett nordiskt perspektiv i en liknande panel under det Nordiska historikermötet år 2022. En ständigt aktuell fråga för historiker är hur den kunskap som produceras kan nå en bredare krets, utan att den ompaketeras så mycket att den förvanskas. Historisk tidskrift är tveklöst ett viktigt svenskspråkigt forum för historiker, men det finns också allt starkare incitament att publicera forskning i internationella tidskrifter på engelska. Hur påverkas de svenskspråkiga tidskrifternas betydelse av sådana förändrade incitamentsstrukturer? Hur påverkas forskningens innehåll? Var förs dagens viktigaste samtal om historisk forskning i Sverige?
Historikermötet syftar givetvis till att vara en plats där samtal som de ovan ställda frågorna förs, men även om mycket annat. Det är också fantastiskt att dessa samtal kan föras på plats i Umeå, när pandemins restriktioner avskaffats. Förhoppningsvis kommer diskussionerna att bli livliga och många.
De ämnen som behandlas på konferensen faller inom fält som genushistoria, militärhistoria, tidigmodern historia, utbildningshistoria, medicinhistoria, modehistoria, miljöhistoria, ekonomisk historia och många fler.
Flera sessioner behandlar samers utbildning och politiska formering. Det kommer att presenteras forskning rörande judiskt liv i Sverige, om städer och stadsliv i tidigmodern tid och om Turkiets 1900-talshistoria. Ett antal presentatörer kommer att prata om begreppshistoria, andra om hur biografier är användbara inom historisk forskning. Det är helt enkelt en omöjlig uppgift att kort sammanfatta den rikedom och bredd i ämnen som behandlas under konferensen.
Historikermötet är en möjlighet för historiker att träffa likasinnade, skapa nätverk, få reda på nyheter inom sina respektive fält och definiera sin professionella identitet. Framför allt ger mötet unga forskare möjlighet att skolas in i en forskargemenskap.
Välkomna till Umeå den 14:e juni!
Hedvig Widmalm och Magnus Lindmark, ekonomhistoriker vid Umeå universitet och medlemmar av arbetsgruppen för Historikermötet.
---
De åsikter och ståndpunkter som uttrycks i blogginlägget är författarnas egna och inlägget ska inte uppfattas som ett ställningstagande från Svenska Historiska Föreningen.