Av vilka skäl och under vilka förutsättningar kunde kvinnor resa och flytta under senmedeltiden? I ett nytt postdokprojekt under titeln “Women’s Mobility and Migration Patterns in the Baltic Sea Region, 1360-1560" studeras kvinnors mobilitet och migration i Östersjöområdet. Stora delar av den forskning som studerat mobilitet kopplad till handel under medeltiden har beskrivit en manlig värld av resande med stationära kvinnor som väntade på männen i hemstäderna. Samtidigt visar nyare forskning att kvinnor var aktiva aktörer inom många verksamhetsfält som tidigare beskrivits som manliga, och studier från andra delar av Europa pekar på att kvinnor rest och flyttat på egen hand i större utsträckning än man tidigare förmodat.

Min postdokstudie syftar till att utarbeta metoder för att fånga upp källor till kvinnors resande och migration i Östersjöområdet under perioden 1360-1560. Under arbetet med min avhandling om köpmäns nätverk i Östersjöstäderna upptäckte jag att den befintliga forskningen om resande och migration i regionen i stort sett uteslutande handlar om män. Utifrån Doreen Masseys teoretiska perspektiv på hur könade rum skapas vill jag med studien utmana bilden om att resande var en manlig sysselsättning medan kvinnorna höll sig i hemmen. Ambitionen är att undvika fokus på de normativa bilder som producerades i dåtiden såväl som av tidigare forskning som beskriver mobilitet som en manlig företeelse, utan i stället fokusera på administrativa källor som inte författades för att berätta om kvinnors resande och migrerande, men likväl lämnar sådana uppgifter.

I studien ämnar jag undersöka anledningarna bakom att kvinnor reste och migrerade, samt vilka omständigheter och villkor som gällde för kvinnors rörlighet i regionen. Genom att studera ett brett material av brev, domstolsprotokoll och stadsförhandlingar hoppas jag kunna komma åt kvinnors erfarenheter utanför den lilla elit som tidigare har belagda resor och migrationer. Förhoppningen är att även kunna säga något om hur kvinnornas etnicitet, språk och religiösa sammanhang påverkat förutsättningarna för resande och migration.

Projektet är ännu i sin linda, men det står redan från början klart att domstolsprotokollen ger många exempel på mobilitet bland kvinnor i de lägre samhällsskikten, som förekommer i städernas domböcker där de dels beskrivs avståndstagande i form av att det påpekas att de har flyttat dit från andra städer eller regioner, dels i bemärkelsen att de i flera fall dömdes till förvisning från staden, vilket innebar en påtvingad mobilitet. Exempel finns även på kvinnor som hämtats av arbetsgivare för att arbeta som tjänstefolk i migrerade köpmannahushåll där de delade språkgemenskap och kanske även andra kulturella gemenskaper med husbondfolket, möjligen för att husbondfolket ville ha tjänstefolk från det egna hemlandet. Samtidigt innebar det en utsatt position där en ung kvinna hamnade i ett främmande land, mycket utelämnad åt sina husbönder. Givetvis är domstolsprotokollen ett material som främst lyfter de undre samhällsskikten när de antingen begått eller blivit utsatta för brott, vilket kan förmedla en överdrivet negativ bild.

Det material som hittills bearbetats ger även exempel på att kvinnor i mer etablerade samhällspositioner reste. De genomförde pilgrimsresor och reste till andra städer för att bevaka sina intressen i domstolar eller för att ta arv i besittning. Utifrån diplom och domstolsfall rörande arv går det att se att en vanlig anledning till att de flyttade tycks ha varit att kvinnan gift sig med en man som var bosatt i en annan stad eller att hela familjer flyttade till nya områden. Slutligen förekom det att kvinnor flydde från sina hemstäder av personliga eller politiska skäl.

Med min nyligen påbörjade studie hoppas jag kunna belysa nya aspekter av kvinnors liv och möjligheter under senmedeltiden, men också fördjupa vår förståelse för de kopplingar och kulturella förbindelser som förekom över Östersjöregionen, genom att lägga till kvinnornas erfarenheter och bidrag till den nuvarande bilden.

Lovisa Olsson är FD i historia. Hon disputerade 2023 vid Södertörns högskola på en avhandling om Köpmäns nätverk i Östersjöstäderna under 1500-talet. Sedan januari 2025 arbetar som postdoktor i historia vid Södertörns högskola med forskningsprojektet “Women’s Mobility and Migration Patterns in the Baltic Sea Region, 1360-1560"

Illustration: Claudia Quinta drar loss gudinnans skepp. Detalj ur De Mulieribus Claris, Franska nationalbiblioteket, sent 1400-tal.