Varför ett temanummer om kvinnor i historisk forskning år 2021? Är inte kvinnohistoria något som forskare sysselsatte sig med på 1970- och 1980-talet? På vilket sätt är det relevant att idag undersöka kvinnor som kategori? Frågan ”varför kvinnor?” kan besvaras på flera olika vis, skriver gästredaktörerna för Historisk tidskrifts temanummer om kvinnor, Helena Bergman och Emma Severinsson.

Ett svar är att temanumret är Historisk tidskrifts sätt att uppmärksamma demokratijubileet. I år är det 100 år sedan kvinnor för första gången var röstberättigade och valbara i ett svenskt riksdagsval. Jubileet riktar fokus mot kvinnor och frågan om kvinnors plats i offentligheten i ett historiskt perspektiv. Och precis som kvinnor som grupp länge var marginaliserade på den politiska arenan, så har kvinnors utrymme i historieskrivningen varit begränsad. Numera är förstås det kvinno- och genushistoriska fältet väletablerat i Sverige och internationellt, med mängder av avhandlingar och publikationer, egna specialföreningar och konferenser. Ändå är det möjligt att hävda att fältets empiriska och teoretiska landvinningar i mer begränsad omfattning påverkat disciplinens huvudfåra. Med avstamp i det pågående jubileet belyser temanumret därför kvinnor i svensk historieskrivning och presenterar för en bred historikerkrets en nulägesbild av hur den svenska historiska forskningen om kvinnor ser ut 2021.

Ett annat lika giltigt svar är att vi som kvinno- och genushistoriska forskare finner det angeläget att i ljuset av de senaste årtiondenas genus- och queerteoretiska, intersektionella och postkoloniala forskning stanna upp och diskutera utmaningarna med att skriva om kvinnor i historien. Hur är en historieskrivning med fokus på kvinnor möjlig utifrån de perspektivförskjutningar som den teoretiska debatten kring kön och genus inneburit? Kvinnor kan förstås inte analyseras som en enhetlig grupp, utan hänsyn måste tas till andra ojämlikhetsskapande maktstrukturer och mekanismer. I samtidens mångdiciplinära forskardiskussioner är frågor om hur klass, rasifiering och sexualitet samverkar med kön och genus centrala. För oss historiker, som problematiserar det förgångna, finns därtill även andra aspekter att beakta, såsom hur könskategorier varit sammanvävda med civilstånd och hushållsposition. Som historiker vet vi därtill att förståelsen och betydelsen av kategorier, begrepp och identiteter är föränderliga över tid. Likväl har den poststrukturalistiskt inspirerade forskningens ifrågasättande av stabila och enhetliga identiteter och egenskaper betytt utmaningar för den genushistoriska forskningen. Temanumrets olika bidrag reflekterar därmed det behov som finns att inom fältet fortsatt diskutera frågor om kvinnor i historien liksom om det kvinno- och genushistoriska forskningsfältet som sådant.

Temanumrets tillkomsthistoria kan alltså berättas på olika sätt. Och som numrets olika textbidrag visar går inte heller det genushistoriska forskningsfältet om kvinnor att beskriva på något enhetligt vis. Bland kvinno- och genushistoriker finns inget samförstånd om hur kategorin ”kvinnor” ska förstås eller vad en kvinno- och genushistorisk forskningsansats innebär. När vi nu är färdiga med specialnumret landar vi i att det finns kvinnohistorier – flera olika historier och olika sätt att närma sig kvinnor som kategori inom forskningsfältet. Att många olika perspektiv på kvinnor i historien och röster om den kvinno- och genushistoriska forskningstraditionen existerar samtidigt menar vi måste tolkas som ett styrkebevis. Ett forskningsfält finner sin livskraft just genom växelbruk, mångfald och variation, och genom meningsutbyten och forskardebatter.

Under slutskedet av vårt arbete med temanumret blossade en spännande samhällsdebatt upp om vad begreppet kvinna innebär. I dagstidningar och på sociala medier diskuterades vem som får definieras eller definiera sig som kvinna. Denna debatt, som kan beskrivas som en kamp om begrepp och identitet, kommer med stor sannolikhet att intressera kvinno- och genushistoriker i framtiden. Den tydliggjorde också att ”kvinnor” är ett relevant tema år 2021!

Helena Bergman & Emma Severinsson

Gästredaktörer för Historisk tidskrift 141:3

Temanumret är tillgänglig i sin helhet via Historisk tidskrifts hemsida (öppet tillgångligt i sin helhet från och med mars 2022)

---

De åsikter och ståndpunkter som uttrycks i blogginlägget är författarnas egna och inlägget ska inte uppfattas som ett ställningstagande från Svenska Historiska Föreningen.

Svenska Historiska Föreningen
Universitetsvägen 10 A:918
106 91 Stockholm

 

Webbredaktör: Stefan Amirell

Kansli: Nils Fabiansson

 

Webbredaktör: Stefan Amirell

Kansli: Nils Fabiansson