I många länder har skolans historieundervisning en lång tradition av att berätta nationens historia, gärna med nationalistiska undertoner där hjältar och skurkar utgör huvudfigurer. Som kontrast till detta ska ett Erasmus-finansierat projekt bygga en digital historieundervisning med utgångspunkt i en nationsöverskridande historieundervisning.

Under åren 2021 till 2023 arbetar sju lärosäten runt om i Europa med att skapa en digital plattform för historieundervisning motsvarande gymnasienivå i Europa. Det är ett EU-finansierat projekt och bekostas med pengar från Erasmus+. Huvudprojektledare är professor Cosme Gòmes Carrasco, verksam som professor i historia på universitetet i Murcia, Spanien. Projektet består av tre huvuddelar: a) att ta fram kursplaner med olika teman, b) att konstruera lektioner och övningar till dessa, och c) att ta fram ett bibliotek med digitala källor. Projektet beräknas vara klart under 2023.

Temana för kursplanerna är gränsöverskridande och ska vara angelägna för samtliga EU-länder. Exempel på kursplanernas ämnen är Vardagsliv och levnadsvillkor i historien, Genus- och kvinnohistoria, Makt och maktrelationer samt Resande och gränsöverskridande migration.

Totalt har det skrivits tio tematiska tio kursplaner. Varje kursplan innehåller exempel från olika delar av Europa, och tanken är att både historiska likheter och skillnader mellan EU:s medlemsländer ska göras synliga. På det sättet tydliggörs att det förflutna på många sätt har likheter över nationsgränserna.

Något som slarvigt kan kallas vanliga människor har i många avseenden brottats med liknande problem, men också funnit likartade glädjeämnen. Icke desto mindre finns givetvis också skillnader mellan ländernas historia som kan vara viktiga att peka på. Det gäller till exempel inte minst när och hur kvinnlig rösträtt drivits igenom, vilket tas upp i kursplanen Genus- och kvinnohistoria, vilken Malmö universitet har ansvarat för att skriva.

Projektets andra del, att ge lektionsförslag och att ta fram övningar till dessa, har nu påbörjats. På projektets hemsida ska färdiga lektionsövningar så småningom läggas ut. Övningarna utgår från historiska metoder som till exempel källkritik, urvalsfrågor, att kunna se olika perspektiv på historiska händelser samt att kunna kontextualisera och förstå historiska personer och den miljö de verkat i. Varje övning förankras i en av de kursplaner som har tagits fram inom projektet. Därtill kommer även instruktioner för hur övningen ska genomföras och hur den ska bedömas.

På plattformen kommer det att tillgängliggöras olika källor vilka ska användas för att arbeta med respektive övning. På det sättet byggs det digitala biblioteket upp, det vill säga projektets tredje del.

Det digitala formatet medger olika typer av källor som till exempel texter, bilder, ljudfiler och filmer. Biblioteket kommer emellertid inte bara att innehålla källor i direkt anslutning till övningarna. Det kommer också att samla ett stort antal källor vilka har med samtliga teman i kursplanerna att göra.

Förutom att underlätta för lärarna att arbeta med historiska metoder i en digital miljö finns det en tanke om att genom projektet bilda demokratiska medborgare. Eleverna får arbeta med historiska metoder och sålunda förstå vad historia är och hur den konstrueras. Därtill får de arbeta med andra länders historia vilket tränar dem i att förstå det förflutna ur andra perspektiv än den egna nationens.

Fredrik Alvén, docent i historia och historiedidaktik på Malmö universitet.

Länk till projektets hemsida: https://historylab.es.

 ---

De åsikter och ståndpunkter som uttrycks i blogginlägget är författarnas egna och inlägget ska inte uppfattas som ett ställningstagande från Svenska Historiska Föreningen.

Svenska Historiska Föreningen
Universitetsvägen 10 A:918
106 91 Stockholm

 

Webbredaktör: Anna Friberg

 

Kansli: Nils Fabiansson