Svenska Historiska Föreningens blogg
- Kontaktinformation
Hur skapas den svenska idrottens kulturarv och vilka bestämmer över det? Och hur betraktas idrottens kulturarv i relation till övriga samhällets kulturarv? Dessa frågor är vägledande i John Bergs avhandling Den utställda idrotten: Idrott som kulturarv på idrottsmuseer i Sverige (bokförlaget Idrottsforum.org, 2022). Resultaten pekar på en livaktig och mansdominerad företeelse som befinner sig på ett visst avstånd från den professionella musei- och kulturarvssektorn.
- Kontaktinformation
Den 8–11 augusti i år samlades över 500 historiker från Norden och en handfull andra länder i Göteborg för det 30:e Nordiska historikermötet. Huvudtemat var ’Globalt och lokalt’. Tematiken kan både mötet i sig och dess deltagare sägas illustrera på flera sätt. För var passar egentligen den nordiska dimensionen in i en alltmer globaliserad värld och i ett forskarsamhälle präglat av en tilltagande internationalisering? Har nordiska, eller för den delen nationella, historikermöten en funktion att fylla och i så fall vilken?
- Kontaktinformation
I maj 2022 blev jag vald till ordförande i Svenska Historiska Föreningen. I samma veva hade jag anledning att reflektera över vad en historiker gör. Och varför jag är historiker.
- Kontaktinformation
För historiker sitter det nog i ryggmärgen att alltid påtala behovet av historia och föra fram historiska perspektiv på allahanda samtida skeenden och företeelser i samtiden. Men även om historiker ofta vill ha ännu mer historia är historien idag långt ifrån är undanträngd i offentligheten eller kulturen. Kulturarvsturismen blomstrar som aldrig förr och tusentals människor ägnar sig passionerat åt aktiviteter som byggnadsvård, antikvitetssamlande, historisk musik, dans och teater, eller medeltidslajvande, vilka försöker återskapa det förflutna. Efterfrågan på böcker, tidningar, tv-serier och poddar om historia tycks närmast omätlig och SVT är i färd med att producera sin största historiesatsning någonsin. Det tredje av Svenska Historiska Föreningens ändamål, ”att utbreda intresset för historia”, kan sägas vara väl tillgodosett, även om föreningen kanske inte kan ta åt sig hela äran.
- Kontaktinformation
År 1949 utbröt kravaller i Karlskrona när två unga fredsförespråkare höll ett möte för att protestera mot upprustning och tala för Världsmedborgarrörelsen. I Sverige var detta en av de första aktionerna i rörelsens namn, och under 1950-talet etablerades denna som den 21:a förgreningen av den franska moderrörelsen Citoyens du Monde. I avhandlingen Drömmen om en gränslös fred: Världsmedborgarrörelsens reaktopi, 1949-1968 visar idéhistorikern Jenny Gustafsson hur förgreningen drevs av en reaktopisk tidsorientering.